Vad är äkta vara?

Av Anna Levfert

 

 

Lika som bär
 
Original eller kopia, det är frågan. Men vad är skillnaden på kopiering och inspiration? Är frågan etisk, juridisk eller ekonomisk? När det gäller designermöbler är gränserna inte alltid knivskarpa.
 
 
När Charles och Ray Eames ritade loungestolen La Chaise 1948 var det som ett bidrag till en tävling om lågkostnadsmöbler på MoMA i New York. I dag kostar stolen 50 000 kronor. I alla fall om man ska köpa DET NYTILLVERKADE originalet, tillverkad av företaget som äger licensen att tillverka stolen. Googlar man namnet hittar man däremot snabbt billigare alternativ. Till synes likadana stolar, men till ett betydligt lägre pris.
Siten ”Designers revolt” säljer designmöbler utan licens, och här kan man köpa stolen för 12 997 kronor. Letar man vidare kan man hitta den ytterligare flera tusenlappar billigare. Fortfarande inga Ikeapriser alltså, men närmare inom räckhåll för fler hushåll. Så vad är skillnaden?
 
Frågan är både etisk, juridisk och ekonomisk. Enligt Designers revolt beror prisskillnaden inte på kvaliteten utan på brist på konkurrens. När ett enda företag äger rätten att producera en attraktiv design av en avliden upphovsman kan priserna skjuta i höjden. På deras hemsida går att läsa att dessa designers troligtvis skulle vända sig i graven om de fick veta att deras möbler numera betingar så höga priser att vanligt folk omöjligt kan köpa dem. Och vidare hävdar man att inte ens licenstillverkarna tillverkar några ”original” numera, eftersom såväl tillverkningsmetoder som material har förändrats med åren.
Inget vet vad de bortgångna legendarerna skulle anse. Och troligtvis skulle olika designers ha olika uppfattning i frågan. Men orsaken till att man i Sverige i dag kan köpa kopierade designermöbler beror helt enkelt på att reglerna för upphovsrätt är olika i olika länder inom EU - men att varor får levereras fritt över gränserna. De kopierade möblerna, eller de som saknar licenstillverkning, kommer ofta från Storbritannien, där reglerna för upphovsrätt inte är lika hårda som i de flesta andra länder.
Vi frågade Svante Öquist, chefredaktör på tidskriften ELLE Interör om hans åsikt i frågan.
- Jag tycker att det är fördjävligt rent ut sagt. Man kopierar inte någon annans verk. För mig är designmöbler likställda med ett konstverk, säger han.
- Köper man kopior drar man undan fötterna för de designers som lever på sin design. Det handlar om etik, att behandla andra som man vill bli behandlad själv.
Men ämnet är delikat medger han. Det handlar ju om såväl nu levande enskilda designers som har svårt att mönsterskydda sin design, till stora företag som äger licensen att tillverka designklassiker.
- Det jag tycker är värst är när stora företag som Ikea, Åhléns och Lagerhaus kopierar rakt av utan att skämmas. 
Samtidigt menar Svante Öquist att frågan inte är helt enkelt och en viss kluvenhet kan anas när vi pratat en stund.
- Visst finns det någonstans något sympatiskt i det faktum att god design blir tillgängligt för flera människor, så länge det inte drabbar upphovsmannen eller hans efterlevande.
Huvusaken är kanske att man vet vad det är man köper och att man inte blir lurad att köpa en kopia, när man tror att man kommit över ett billigt original. Kanske är det helt enkelt upp till var och en att själva döma. (TT Spektra)
Anna Lefvert
 
Faktaruta/Kopiering eller inspiration?
Design från mitten av 1900-talet har kommit att bli väldigt uppskattad under de senaste decennierna. Och att dagens designers inspireras av en tidsperiod, en annan designer eller en stil är varken konstigt eller oetiskt. För vad är nytt under solen? Ibland är det inte svårt att se vilken inspirationskällan varit. Som exempel kan nämnas Örsjös golvlampa ”Lean”, som kom för något år sedan. Det är inte svårt att dra paralleller till Greta Magnusson Grossmans lampa ”Grasshopper” från 40-talet. Och visst är danska Muutos kanna ”Flow” slående lik Carl-Arne Bregers vattenkanna i styrenplast som tillverkades på Gustavsberg från sent 50-tal.
Svante Öquist, chefredaktör på ELLE Interiör tycker att det är en helt annan fråga än kopiering.
- Att man inspireras av en tidsepoks formspråk är en annan sak. Det har man gjort under alla tider och inget är nytt under solen. (TT Spektra)
 
 

Faktaruta/Kopia eller original, kopiering eller inspiration?

 

Regelrätta kopior där endast licenstillverkarens stämpel eller ytterst små skillnader skiljer originalet från kopian är lätta att kalla kopior. Men gränserna kan ibland vara mer hårfina. När designern Anna Kjellgren, som driver det lilla enmansföretaget Strå of Sweden, slog upp danska Lightyears hemsida höll hon på att sätta morgonkaffet i vrångstrupen. Det hon såg var en lampa nästan identisk med den hon ritat och producerar på Orrefors glasbruk.

 

- När jag ställde ut på möbelmässan kom en återförsäljare förbi och frågade om jag sett att min lampa blivit kopierad. Men jag tog inte så allvarligt på det. Det var först när en annan kund hörde av sig och sa att de sett mina lampor på möbelmässan i Rom som jag reagerade och hittade deras lampa.

 

Ingen kan neka till att Lightyears Calabash är slående lik Annas lampa Dream. Men eftersom materialet är ett annat har hon små chanser att hävda att de kopierat henne, i alla fall rent juridiskt.

 

- Först blev jag jätteledsen, och lite uppgiven. Kände att ska det vara så här svårt att starta företag. Efter allt arbete och alla pengar jag lagt ned på att utveckla min idé känns det inte roligt, säger hon.

 

Anna Kjellgren har hunnit prata med många i branschen och förstått att ämnet är hett, många känner sig drabbade. På grund av att juridiken är krånglig är det knappast någon idé att försöka mönsterskydda produkter om man är ett mindre företag. Istället väljer somliga att ta kopiering som en komplimang.

 

- Som designer kanske man kan se det som en fjäder i hatten om man blir kopierad, ett slags bevis på att man gjort något bra. Men som producent är det inte lika roligt. (TT Spektra)

 
 
  • Lantliv nr 3 2012
  • Lantliv 2011 nr 14
  • Smålandsposten
  • NTT2011
  • Kloka hem 20110420
  • Vårt nya hus
  • Allt i hemmet 2011
  • 20110214 DI
  • Trendenser
  • BO BEDRE 20110214
  • 20110212 Sörmlands nyheter
  • DN Bostad
  • Spaces
  • Hus & Hem
  • Bo Bedre 20100515
  • The fair review
  • Bo Bedre 20100401
  • Shortcut
  • Lantliv 20100217
  • Residence 20100120
  • DN 20100109
  • Form 20091220
  • Residence 20101109
  • Residence  nr 10 2009
  • Nytt Boende